Rebecka.

Jag hatar att jag har ont i huvudet varje dag.
Jag hatar att jag ibland bryr mig om vad människor tycker om mig.
Jag hatar när människor jag vill verka smart/tuff/cool/snygg/rolig/whatever inför upptäcker att jag inte är något utav det.
Jag hatar att jag inte har något jobb.
Jag hatar att jag blir extremt blyg när jag träffar nya människor och att det ofta misstolkas som överlägsenhet.
Jag hatar att jag ibland tycker att jag är tjock.
Jag hatar att jag har fult hår och ful hy.
Jag hatar att vissa människor är så jävla jobbiga och aldrig lär sig att sluta vara så jävla jobbiga.
Jag hatar allt tjat om bäckängandan.
Jag hatar att folk är så jävla självmedvetna.
Jag hatar att man inte får säga att man hatar för att "det är ett starkt uttryck som inte bör missbrukas".
Jag hatar att inga killar bjuder mig på öl.
Jag hatar att jag inte är riktigt bra på något.
Jag hatar skolan.
Jag hatar att jag hatar skolan.
Jag hatar jag klagar så mycket.
Jag hatar att jag vill vara som en massa andra men ingen vill vara som mig.
Jag hatar att folk är så jävla ytliga.
Jag hatar att jag är som folk.
Jag hatar att ha prestationsångest.
Jag hatar cancer och ätstörningar.
Jag hatar att träffa någon man inte vill prata med och vara tvungen att prata.
Jag hatar alla hjälp-det-spökar-i-mitt-hus-program på tv.
Jag hatar att jag är så jävla cynisk.
Jag hatar att alla älskar Twillight.
Jag hatar när folk hävdar sig genom vem som lagt till dem på facebook.
Jag hatar när man inte varit med ute och får lyssna på allt som hände en hel vecka efteråt.
Jag hatar att lärare bara bryr sig om betyg.
Jag hatar att folk tror att de är så jävla indie och dissar alla andra som tror att de är indie.
Jag hatar att biblioteket är stängt.
Jag hatar att jag hatar.